tisdag 10 november 2015

Lund

Vi har en gammal naturvetarvän som studerade kandidat- och masterprogrammet i kemi i Uppsala (samt ett år matematik) innan han flyttade till Öst-Danmark Lund för att doktorera i fysikalisk kemi. I fredags var det äntligen dags för honom att disputera. Eftersom vi inte hade hälsat på honom en enda gång och det dessutom kom gemensamma vänner från när och fjärran var det bara att sätta sig på nattåget natten mot fredag. Till saken hör även att sagda doktorand har åkt till Uppsala för att besöka i stort sett varje sektionsfest samt en hel del födelsedagar och andra festligheter. Med andra ord har vi i Uppsala upplevt det som att han egentligen aldrig lämnade.

Tidsplanen var ungefär så här: Nattåg till Lund ankommer fredag morgon, några timmar senare disputation, middag på lördag kväll och flyg hem på söndag. Det ger en hel del tid till att umgås med vänner samt ta en och en annan zon.


På samma nattåg fanns ett par till gamla Uppsalavänner, så vi gjorde sällskap till Kemikum (nordöstra änden av LTH-området, gränsar mot Ideon) i en morgonpromenad. Fram med mobilen. Det blev övertydligt att Molino står för ungefär hälften av Lunds turfande eftersom 1) han ägde halva stan (bokstavligen), 2) han var allena aktiv vid normal morgonpendlingstid samt 3) han dominerar region Skåne. Jag fick ett pärlband av zoner med ett hål, där en lundait på cykel kom infarande och tog mitt framför näsan. Hon påstod att den zonen (6pph) var den mest omsatta i Lund. De har högre pph-zoner, men det kan bero på att det är flera unika turfare som tar dem.

Disputationen gick bra, även om opponenten tog i lite väl mycket med antalet frågor (jag jämför med det flertal jag har varit på i matematik samt en i farmakologi, alla i Uppsala). Ingen dålig stämning dock. Avhandlingen handlar om kvant-prickar, vilket enkelt uttryckt är homogena material (möjligen med ett skal) som bildar partiklar så små att en typisk elektron "känner av" att det är nära till kanten. De kan vara av intresse för solceller eftersom de har ett något högre teoretiskt maximalt energiupptag. I den här gruppen studerade de kvantprickarna genom att excitera dem med laserpulser, för att sedan jämföra vilka olika sätt den kunde återgå till ursprungsläget.

Efter disputationen var det lagom att gå ner på stan för att käka lunch. Även här kunde jag få in någon zon. Sedan gick vi lite kors och tvärs, umgicks, köpte paraplyer, tittade på stan och tog enstaka zoner. Centrala Lund har ett väl utbyggt nät av hyrcykelstationer, så vi kollade upp priset. 25kr för ett tredygnskort. Jag säger det igen: för en enkelbiljett i Uppsala/en chipspåse/en hjulmutter får man cykla hur mycket man vill* i tre dygn. Dock tog vi inte cykeln den gången, eftersom våra vänner av någon oklar anledning inte ville det.

På kvällen misslyckades vi med att rädda världen två gånger samt rädda den en gång i lobbyn när vi väntade på att doktorn skulle bli färdig med middagen med familjen och opponenten. Det blev lite för sent, så som många nätter innan.

På lördagen tog vi sovmorgon innan vi möttes upp nere på stan för lite mer flanerande. Vi hamnade inne i en galleria och tittade på konst ett tag av en spansk konstnär och en svensk. Mycket imponerande. Vi lyckades hitta en present till doktorn drygt en och en halv timme före middagen. Sedan skaffade vi cykelkort och cyklade hem.

Det må vara så att cyklarna är nästan gratis, men de är inte särskilt lämpliga för turfare. Tidsgränsen går på en halvtimme i taget och bara omkring en tredjedel av staden ligger nära en station. Det bör också noteras att hela Lund är en svagt lutande backe från norr (högt) till söder (lågt). Vill man trots allt cykelturfa ändå med dessa hyrcyklar bör man justera sadelhöjden innan man checkar ut den, samt rycka lite i sadeln så att den verkar sitta stabilt. Jag fick en cykel vars sadel långsamt gled neråt. Man bör även ha någon extra minut till godo eftersom cykelställ kan vara fulla. Alternativet är att köpa två kort och börja med att checka ut en cykel när man kommer fram om det är fullt. 50kr är fortfarande billigt.

Middagen med tillhörande fest pågick långt in på natten, men den här gången kunde vi inte ta sovmorgon pga utcheckningstider. Resultatet blev en förkylning och ingen röst/målbrott extreme.

Slutligen vill jag göra några observationer. Lund har många cyklar, men i stort sett samtliga står (till skillnad mot Uppsala) i cykelställ. Det verkar bero på att det finns gott om cykelställ, inklusive ett parkeringshus på centralstationen. Ganska osexigt, men utrymmeseffektivt, säkert och mindre slitsamt för cykeln. Uppsala borde ta efter. En annan observation jag gör är att jag kan gåturfa i Lund och i stort sett aldrig bli blockerad. Den tiden är förbi i Uppsala, på gott och ont. Slutligen vill jag notera att Lund inte har en allergi mot höghus på samma sätt som Uppsala. Det är fortfarande relativt ont om dem, men de finns. Uppsala bör fundera över om stadsbilden är så viktig att man är beredd att offra grönområden eller bygga längre ut och därmed få fler bilister. Jag tror att det är bättre att bygga på höjden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar